hissen

Nu har jag bott i lägenhet i en månad, en vecka och två dagar.
Jag funderar fortfarande på när jag ska åka hem, har jag inte varit här lite för länge. Längtar inte mamma efter mig? Sen kommer jag på att hon bor i rummet brevid och att hagelgatans vita grind numera öppnas av någon annan.

I hissen möter man ibland någon.
Jag brukar vara osäker på om det är en granne eller en tandläkarpatient. Vi har gått om tandläkare under ett och samma tak . Jag brukar få svar på frågan genom att de antingen ler brett och visar sina nypolerade tänder, eller nicka besvärat ( då är det garanterat en granne).

Hittills har jag bara mött tre grannar efter min taktik. Ett par som bor brevid som jag var tvungen att dela hiss med och det var skum stämning i hissen, ungefär som att jag hade hånglat med killen när tjejen kom in. Den tredje grannen var en vettskrämd tant som tryckte sig mot väggen och var nära på att börja gråta när jag var på väg in i hissen med min galna hund.

Imorgon hoppas jag på en ny fräsch granne att trängas i hissen med.