ett sånt där jobbigt samtal

Sitter i min ensammaste ensamhet, dricker min nyponsoppa och uppdaterar frenetiskt ”news feed” på facebook. Men Nej, Ingen Vill Mig Något. Obetydlig och oviktig sjunker jag längre och längre ned i soffans tunna, hård dynor.

Telefonen ringer.
Snälla låt det inte vara mamma, låt det vara någon annan som inte fått i livsuppgift att älska mig!

Sträcker mig efter telefonen ganska sakta, man vill ju gärna verka lite upptagen och så…

Känner inte igen numret.
Herregud det här kan ju vara hur viktigt och spännande som helst, kanske mitt definitiva genombrott!

Även om jag nu inte har något att genombrotta i så svarar jag med en stark känsla av att
Nu jävlar händer DET!


Jag – Hej, hej!
Rösten – Hej!
Jag – Hej HEJ!
Rösten – Jag heter Fredrik och ringer från Gefle Dagblad, ringer jag och stör?
Jag – Ja. Nej Fredrik, du stör inte. Kom hit så dricker vi te.
Fredrik – Jaha, ursäkta, jag ville bara kolla om du har någon morgontidning.
Jag – Nej det har jag inte och jag är inte intresserad av att skaffa någon heller. Skit i tidningen, kom hit så älskar vi!!!
Fredrik – Nähej, okej. Då önskar jag dig en fortsatt trevlig kväll!
Jag – Ja, tack desamma Fredrik! Jag vill ju bara bli lite sedd.

Klick.